Efter alla kriser och den senaste långa nedgången i ekonomin
borde fler ställa sig frågan; – vad är det som driver tillväxten i ekonomin? Då
den har varat så länge och lett till mycket lidande för många är slutsatsen att
antingen vet inte de som styr vad som får ordning på ekonomin eller så går de
andra ärenden.

På något sjukt vis har det blivit vedertaget att
åtstramningar och försämringar på mänskligt välmående och privatiseringar ska
få alla att må bättre. Förutom att det leder till sociala spänningar och
utslagning av människor så är det även döden för ett lands ekonomi. För att
ekonomin ska växa måste antalet pengar eller/ och hastigheten som pengarna går
från den ena till den andra öka. Var kommer då pengar ifrån, var och hur föds
de?

95% av alla pengar föds ur bankerna, när de ger lån till
någon. Dessa lån är nya pengar. Den större delen av lånen är riktade mot
fastigheter, boende och kommersiellt. För att lånen ska öka måste priset på
fastigheter öka och det måste bli fler fastigheter. Genom att stimulera detta
lånande, genom subventioner och sänkt ränta, ökar förmågan till att låna mer.
Det i sin tur gör att priserna ökar. Ökade priser gör att människor med
befintligt boende känner sig rikare och då spenderar de mer. Samtidigt gör det
att antalet pengar i samhället ökar och då handlas det för mer, vilket är samma
som tillväxt i dagens ekonomi.

Efter ett tag så blir det svårt att stimulera lånandet mer
och då avtar tillväxten. Människor känner sig fattigare, spenderar mindre och
antalet pengar i samhället ökar inte för att efter ett tag minska, ekonomin
stagnerar. Människor blir oroliga, håller i sina pengar och amorterar på lån.
Amortera på lån är samma som sudda ut pengar då de försvinner ifrån världen,
ekonomin krymper ännu mer. Mitt i den här härdsmältan kommer då snillena på att
problemet är statens lån och då ska det skäras ned. Tänker man till en smula,
utan att använda olika ekonomiska teorier, förstår man att det måste innebära
att man sänker ekonomin ännu mer. Det är ju motsatsen till att stimulera, kyla
ned. Hur kan det bli bra att kyla ned något som behöver stimuleras?

Minskad ekonomi försämrar statens räkenskaper ännu mer
(ökade bidrag och minskade skatteintäkter) och därför är lösningen att
privatisera statliga verksamheter och egendomar. Kanske är det där svaret finns
bakom dagens ekonomiska politik. Minska det allmänna och öka det privata. Det
är det enda logiska bakom allt som sker.

För att det ska fungera måste retorik om den onda staten och
den välsignade marknaden spridas. Om vi tar det till demokrati, hur kan det
vara demokratiskt att lägga mer makt i enskilda ägares händer och minska
betydelsen av den politiska demokratin, dvs vad folket har att säga till om?

Fastigheter är även tärande tillgångar, så ett system som
bygger på värdeökning av dem måste spricka förr eller senare. Med tärande menar
jag att de producerar ingenting utan kräver resurser för att underhållas, både
med arbete på dem och genom att annat arbete som behövs för att betala räntorna
som fastigheterna kostar. Till sist blir fastighetsbördan för tung att bära,
vilket kan ses på hyresnivåer på kommersiella fastigheter och problem som olika
butiker har. Det sprider sig sedan till hushållen när ekonomin krymper.

På ett sätt har alla nedskärningsivrare rätt, en för hög
skuldbörda blir för tung och den måste minskas. Dock har en stat med egen
valuta inga problem, utan det är hushållens skulder som är problemet, vilket
alla som förutspådde krisen har visat. Hushållens skulder kan bara minskas
genom nedskrivningar. Det löjliga är att det innebär knappt någon kostnad att
göra det. Låt staten skapa pengarna, ge alla medborgare 300.000 som används
till att lösa lån om det finns. Dessa pengar kommer att försvinna samtidigt som
lånen försvinner, bokföringen och systemen fungerar så, ”ur intet till intet”.
De som inte har lån får pengarna in i sina konton och kan använda dem efter
eget behag. Eventuellt måste vissa restriktioner till för att det inte ska bli
problem med inflation. Annat alternativ är att staten tar över bolånen och där
skriver man ned dem över tiden samtidigt som de som inte har lån får
motsvarande på sina konton. Om räntorna omvandlas till amorteringar minskar
penningmängden och kan motsvarande summa ges till de utan lån utan att det blir
inflation.

Allt detta är bara alternativ på vägen till något nytt. Ett
nytt där det är mänsklig utveckling som är det viktiga, inte finansiell
utveckling. Det nya börjar med; – Vilken tillvaro längtar du efter?

För att må bra och klara sig behöver man ett jobb idag, både
för försörjning och självvärde. Det är bara företag som växer och är trygga i
den utvecklingen som anställer fler. De måste även växa snabbare än vad deras
produktivitet ökar. Utan denna tillväxt uteblir nyanställningar och
arbetslösheten ökar. Företag växer när fler handlar deras varor eller tjänster.
För att kunna handla mer måste det finnas mer pengar att handla för, dvs
antalet pengar måste öka.

För att få rätsida på dagens situation måste vi glömma alla
knasiga teorier som jämställer statens finanser med företags- och
hushållsfinanser. Det finns massvis med mänskliga behov att möta, t ex fler
vuxna i skolan, förebyggande arbete med unga på väg i diket, få människor i
utanförskap till innanförskap, service till äldre, bra boende till alla, rusta
upp offentliga egendomar. Allt detta kan staten betala för, utan att använda
skattesedeln eller lån för att finansiera det. Kostnaden för att skapa dessa
pengar är noll kronor för staten. Det är bara att trycka på några knappar på
datorn och så finns de. Det är den stora skillnaden mellan staten och
hushållen, staten kan alltid skapa pengar för att betala sina räkningar.

Nästa spöke som behöver spricka är inflation. Det finns inga
belägg för att det blir inflation innan det är brist på resurser och så länge
det finns många arbetslösa är det inte brist på resurser. Full sysselsättning
är då möjligt och kopplas det till meningsfulla jobb finns det ingen anledning
till att inte göra det, förutom egoistiskt ideologiska skäl ifrån de som tjänar på
att ha det som idag.